Nya projekt för elektriska energilager

2021-04-15

Energilager betraktas i det här sammanhanget – i princip, i varje fall – som en komponent i ett elnät. Alltså oberoende av vilken teknik som används inuti lagret, om det är batterier, svänghjul eller något annat. Däremot klassas energilagren efter typen av tillämpning: Klass A med arbetscykler under en timme, till exempel för spänningsreglering, Klass B för belastningsutjämning med längre arbetscykler och Klass C för reservkraft. Det är utgångspunkten för standarden SS-EN IEC 62933-2-1 om egenskaper och provningsmetoder.

Utöver de olika parametrarna för att beskriva lagrets egenskaper, innehåller standarden också vissa baskrav som man bör kunna ställa på ett energilager. Den är dock ganska allmänt hållen och arbete pågår med att skriva en kompletterande del -2-2, med kompletterande metoder för provning av egenskaper för olika tillämpningar.

Den grundläggande generella vägledningen för planering och bedömning av elektriska energilagringssystem är SEK TS 62933-3-1 (IEC TS 62933-3-1). Använd funktionen preview för att se vad de handlar om i de inledande avsnitten av SS‑EN IEC 62933‑2‑1 och SEK TS 62933-3-1. Dessutom är ett par kompletterande vägledningar på väg.

Den ena, en kommande del -3-2, ska handla om val och användning av energilager för att förbättra elnätets dynamiska egenskaper. Den är i första hand tänkt att användas av dem som specificerar, konstruerar och sköter driften av sådana system för energilagring som används tillsammans med någon källa till förnybar elproduktion, till exempel för frekvenshållning och spänningsreglering. I projektet ingår också att beskriva nyckeltal, KPI, för sådana energilagringssystem.

Det andra projektet gäller energilager för tillämpningar där energin har större betydelse än effekten, som i reservkrafttillämpningar. Båda arbetena sker i den internationella standardiseringsorganisationen IEC och i Sverige deltar representanter för företag och akademi genom SEK Svensk Elstandard och den tekniska kommittén SEK TK 120 Elektriska energilagringssystem. Internationella standarder som man kommit överens om i IEC antas normalt också som europeisk standard och fastställs som svensk standard av SEK Svensk Elstandard, en av de tre svenska standardiseringsorganisationerna.

Andra pågående arbeten inom samma område handlar bland annat om vilka krav på anläggningen som kan bli aktuella om den innehåller begagnade batterier som tjänat ut i applikationer med högre prestandakrav. Till det ansluter ett projekt som ska ge riktlinjer för säkerheten i anläggningar som på något sätt förändras, genom utbyggnad, ombyggnad eller genom att den får ett större innehåll av begagnade batterier. Ett tredje projekt handlar om hur man kan använda energilager för att minska utsläpp av växthusgaser.

En viktig standard i samband med specifikation och upphandling av energilager med batterier är standarden SS-EN IEC 62933-5-2 för som tar upp alla säkerhetsaspekter som spelar roll för människor och miljö, under hela energilagrets livscykel. Den används tillsammans med den tekniska specifikationen SEK TS 62933-5-1 som behandlar säkerhetsfrågor som är gemensamma för alla typer av elektriska energilagringssystem i elnätet, oberoende av vilken teknik som används. Vägledning beträffande miljöfrågor ges i SEK TS 62933-4-1.

Den snabba utvecklingen av smarta elnät och anläggningar för lokal elproduktion märks i standardiseringen, som i flera fall går hand i hand med innovation och utveckling. Läs mer om några aktuella exempel inom områdena solceller, bränsleceller och elkvalitet.

Den som inte engagerar sig i arbetet med att ta skriva och uppdatera standarder, utan bara läser och använder dem, kan ha sitt standardbibliotek aktuellt och lätt tillgängligt på nätet, SEK e‑Standard.