2021-03-11
En lyckad installation av fastighetsnät för IT utgår från en tydlig kravspecifikation. Och det är en god idé att ta höjd för framtida utvidgningar.
Beställaren – fastighetsägaren – tar fram en kravspecifikation för fastighetsnätet. Den ska överenskommas med installatören innan arbetet påbörjas. I kravspecifikationen bör det stå vilka applikationer som ska stödjas av det installerade fastighetsnätet och vilka tjänster från externa nätverk som är aktuella. Detta beskrivs i standarderna i SEK Handbok 459, Fastighetsnät – Installation av kabelnät för informationsöverföring.
Kravspecifikationen ska innehålla krav på kabelvägar, kabelvägssystem, kablar, skåp och annat sådant av teknisk natur och bör även innehålla krav på skydd och eventuella tillträdesbegränsningar. Den ska också ta upp mer övergripande frågor som rör fastighetsnätets förväntade livslängd, placering av relevanta gränssnitt till externa nätverk och liknande.
Den ska även beskriva arbetets omfattning före, under och efter installation. Alltså om sådant som materialåtgång, byggnadsarbeten, hålltider, vem som ordnar nödvändiga tillstånd osv, och den ska också noga ange vem som har ansvar för vad på byggarbetsplatsen. Genom att använda handboken kan beställaren alltså säkerställa att allt kommer med och att utföraren är på samma linje.
Som svar på kravspecifikationen gör installatören upp en kvalitetsplan som ska överenskommas med fastighetsägaren. Den ska beskriva vad som görs för att uppfylla fordringarna i standarderna och i fastighetsägarens kravspecifikation, bland annat för att säkerställa kompatibilitet med nät som eventuellt redan finns i fastigheten. Kvalitetsplanen ska också redogöra för kompetensen hos den personal som ska utföra installationen och beskriva ansvarsöverföringen mellan installatör, fastighetsägare och eventuella andra entreprenörer.
SEK Handbok 459 vänder sig alltså både till installatörsföretag och till dem som beställer och planerar installationen. Den behandlar även mer praktiska frågor, som dimensionering för fjärrmatning och de olika utrymmen som behövs, till exempel för tjänsteleverantörens utrustning. Dimensionering för eventuell framtida utvidgning tas upp på många ställen. Alla typer av fastigheter berörs: kontor, industri, bostäder och även installationer för fastighetsfunktioner. Handboken är därför även relevant för t ex arkitekter, byggnadskonstruktörer och byggare och för huvudentreprenörer.
SEK Handbok 459 innehåller de senaste utgåvorna av standarderna, SS-EN 50174-1 och SS-EN 50174-2, framtagna i internationellt och europeiskt samarbete, med inskjutna svenska råd och förtydliganden, se preview på de inledande avsnitten i handboken här.
Standarderna i handboken är resultatet av ett omfattande europeiskt samarbete där svenska specialister deltagit aktivt genom gruppen SEK TK 215 Elektrotekniska aspekter på telenät och teleutrustning. Den organiseras av SEK Svensk Elstandard, som är utsedd som svensk standardiseringsorganisation av regeringen, och som gör det möjligt för svenska företag, myndigheter, högskolor och andra att bidra i arbetet med att skriva öppna och gemensamma standarder inom el och elektronik. Några andra aktuella områden är till exempel datacentraler, välfärdsteknologi och solceller.
Joakim Grafström
SEK Svensk Elstandard
Teknisk expert – Elinstallationer och skydd mot elchock
08-444 14 12
joakim.grafstrom@elstandard.seSEK Svensk Elstandard
Post: Box 1042, 172 21 Sundbyberg
Besök: Englundavägen 7, 171 41 Solna
E-post: sek@elstandard.se
Tel: 08-444 14 00
Members of
Faställer all svensk standard inom elområdet | Copyright 2024 © SEK Svensk Elstandard